Kasino i Norden
Introduktion
Kasino är ett populärt kortspel i Sverige kategoriserat som ett så kallat fiskespel. I ett fiskespel är en del kort i spelarnas händer och en del ligger ute på bordet. På svenska säger man att korten på bordet utgör havet och att spelarna fiskar upp kort därifrån. Kasino är i särklass det mest populära fiskespelet som spelas i Sverige.
Kasino antas ha sina absoluta rötter i Asien och sedan via mellanöstern spridits till Italien. Under 1800-talet växte kasino (oftast stavat casino eller cassino) i popularitet runt om i Europa. I de senare delarna av 1800-talet blev spelet modernt i USA och nya varianter av spelet utvecklades.
Spelet går ut på att ta poäng vilket man gör genom att matcha kort från handen med kort, eller kombinationer av kort från bordet.
Tack till Martin Sörensson från sidan VasaCasino för hans bidrag med reglerna för Kasino i Sverige.
Kasino i Sverige
Spelare och kort
Spelet fungerar bäst med 2 till 4 spelare då korten alltid går jämnt ut. Man använder en helt vanlig kortlek med 52 kort. Alla kort med ett nummer, dvs. 2-10, har sitt motsvarande värde. Ess räknas som 1 eller 14. Knekt, dam, och kung är värda 11, 12 respektive 13.
Målet är att ta stick från korten som ligger på bordet genom att matcha ett kort från handen. På det här sättet samlar man poäng. Tagna kort läggs på hög vid sidan och räknas efter att spelomgången är avslutad. Den som har flest poäng har vunnit.
Given
Man kan göra på olika sätt när man utser den som ska börja dela ut. Brukligen drar alla deltagare eller lag ett kort från korthögen. Spelaren eller laget som drar högst kort börjar dela ut.
Korten delas ut två och två. Given ger alltså två kort vardera till spelarna och lägger sedan två kort synligt på bordet. Efter det delas två nya kort ut till alla spelare och ytterligare två synliga kort läggs på bordet. Alla spelare ska således ha fyra kort på handen och fyra synliga kort ska ligga på bordet.
Återstående kort läggs för tillfället åt sidan. När spelarna använt sina kort på handen delas fyra nya kort ut från den återstående högen och en ny spelomgång påbörjas. Precis som beskrivet ovan delas korten ut två och två. Inga kort läggs upp på bordet mellan spelomgångarna.
Den som sitter omedelbart till vänster om given agerar först. Turen går sedan medsols.
Spelet
Spelet centrerar kring att ta in och att lägga ut kort. Om man tar in använder man ett eller flera kort från bordet för att matcha värdet på ett av korten man har på hand. Om det exempelvis ligger en femma på bordet och man har en femma på hand kan man använda sin femma för att ta in kortet på bordet. Spelaren visar sin femma på hand, tar femman på bordet, och lägger sedan bägge korten med baksidan uppåt framför sig. Det går som sagt bra att summera kort från bordet för att åstadkomma samma sak. Om det exempelvis ligger en trea och en tia på bordet kan man ta in bägge dessa kort ifall man har en kung på handen. Om vi vidareutvecklar detta exempel och antar att det även ligger en kung på bordet så kan man också ta hem det kortet med kungen som man har på hand. Man får ta in alla enskilda kort, eller summan av flera kort så länge de matchar värdet på det spelade kortet. Vill man av taktiska anledningar lämna kvar kort på bordet som man skulle kunna ha tagit går det bra att göra det. Man är inte tvingad att ta kort. Kan eller vill man inte ta in måste man istället lägga ut ett kort.
Exempel A. På bordet ligger det 7, 5, 9, Q och spelaren på handen har 2, 9, T, K. Spelaren kan då använda sin 9 på handen och ta 9 från bordet.
Exempel B. Samma bord som innan 5, 7, 9, Q men spelaren har nu istället 2, 8, T, K på handen. Spelaren kan då inte ta något kort från bordet och får istället lägga ut valfritt kort från bordet.
Exempel C. Det ligger 
2, 
3, 7, 
A på bordet. Spelaren har Q och 4 på hand. Spelaren kan ta in 2, 3 och 7 med sin dam, eller A och 3 med sin fyra. Det senare alternativt bör vara det föredragna spelet eftersom A är ett poängkort.
Exempel D. Det ligger 
2, 3, 7, A på bordet. Spelaren har Q och 4 på hand. Spelaren kommer förmodligen föredra att spela spader dam och kan ta in 2, 3 och 7. Detta eftersom flest spader vid spelets slut ger två poäng, lilla kasino (spader 2) ger en poäng, och flest kort totalt sett ger en poäng.
Exempel E. Det ligger 9, 4, 3 2 på bordet. Spelaren har 9 på hand. Spelaren kan då använda sin nia för att ta alla kort på bordet. Nian används för att ta den ensamma nian på bordet samt övriga tre kort vars summa också blir nio (4+3+2 blir 9).
Exempel F. Det ligger 2, 3, 5, 8 på bordet och du spelar 10. Du kan ta 2+3+5 eller 2+8, men inte alla fyra kort. Tvåan kan användas som en del av en kombination men du kan inte utnyttja tvåan i flera olika kombinationer.
Exempel G. Det ligger A, 4, 9, K på bordet och du har ett ess och en kung. Du kan använda kungen för att ta kungen på bordet samt 4+9 vilket lämnar ett A ensamt på bordet. Men det bästa spelet är att spela esset och ta 14 genom att summera A, 4 och 9 (1+4+9 = 14).
Tabbe
Ifall en spelare tar in samtliga kvarvarande kort på bordet kallas det för tabbe och innebär en extra poäng för spelaren. När man tar en tabbe läggs korten i en hög framför spelaren. För att hålla koll på alla tabbar till poängräkningen läggs kortet som man tog tabben med synligt överst i högen medan övriga kort läggs med baksidan uppåt. Efter en tabbe går turen över till nästa spelare som måste lägga ut ett kort på bordet. En tabbe får räknas alla gånger man tar in alla kort på bordet med det spelade kortet, men inte om man tilldelas alla kort per automatik vilket är fallet om den sista som tagit in från bordet i den sista spelomgången. Då är det istället en fråga om ”sistan” som ger 1 poäng. Notera att du kan göra en tabbe och samtidigt vara den som tar in sist och således få en poäng för tabbe och en poäng för sistan på samma gång.
Exempel H. Det ligger 3, 6 och 9 på bordet. I din hand har du 9. Du använder din 9 till att ta 3+6 och 9 som ligger på bordet. Alla kort är då tagna från bordet och du har tagit en tabbe.
Exempel I. Det ligger 9 och 5 på bordet. Spelaren innan har 9 på handen och tar 9 på bordet med sitt kort. Det blir din tur och du har 5 på handen och tar 5 på bordet vilket lämnar bordet tomt på kort. Du har gjort en tabbeoch spelaren efter dig måste lägga ut ett kort.
Exempel J. Det ligger A, 4, 2, 6, A på bordet. Du har A, K och 3 på hand. Du kan ta in samtliga kort på bordet med ditt ess på hand eftersom A gäller för både 1 och 14. Om essen på bordet räknas som ett blir summan av bordskorten 14 (1+4+2+6+1 = 14) och kan alltså tas med ditt ess på hand som du räknar som 14.
Exempel K. Det ligger A, A på bordet. Du har A och 2 på hand. Du kan välja att rensa bordet med båda dina kort. Eftersom A ger 1 poäng kan du tillskriva dig flera extrapoäng genom att ta båda essen på bordet med ditt ess på hand. Det kan dock vara klokt att spara ditt ess och istället ta båda essen på bordet med din 2 eftersom höga kort är bra att använda när man ska ta in många kort. En tvåa kan inte ta in många kombinationer vilket ett ess däremot kan.
Exempel L. Det ligger A, A, 5, 8 på bordet. Spelaren har ett ess på handen. Eftersom ess både kan vara 1 och 14 så kan man i det här exemplet ta alla kort på bordet. Först det ensamma esset som en etta och sedan 8+5+1 som blir 14. Det här ger dig tre poängkort och en tabbe.
Nästkommande spelomgångar och spelets slut
När alla spelare spelat sina kort ger given nya kort på precis samma sätt som tidigare bortsett från att inga kort läggs på bordet. Det är nästa spelare på tur som börjar om genom att lägga ut ett kort på bordet.
När given delar ut de sista korten ska denne informera alla spelare om att det är sista given genom att helt enkelt säga ”sistan” eller ”båt”. När sista omgången är avklarad kan det eventuellt finnas kort kvar på bordet som ingen kan ta in. Då kommer den spelare som tog in sista sticket att få ta in alla dessa eventuella kvarvarande kort. Detta kallas för sistan och ger den här spelaren 1 extra poäng.
Exempel M. Spelaren på tur är den sista att agera i den sista spelomgången. Alla spelare har redan spelat ut alla sina kort och det finns inga fler kort att dela ut. På bordet ligger det 2 och 9. Spelaren har en nia på hand och tar in 9 från bordet med sitt kort. Eftersom det inte finns några kort kvar att spela får spelaren också ta in tvåan på bordet och tillskriva sig sistan och därmed en extra poäng.
Exempel N. Det ligger 2, 7, 8, 10, K på bordet och de sista tre spelarna har bara varsitt kort på hand. Den första spelar en kung och tar kungen från bordet. Den andra spelar en trea vilket inte kan ta någonting och gör att trean läggs på bordet som nu består av 2, 3, 7, 8, 10. Den sista spelaren (given) har ett ess som inte heller kan ta någonting och given tvingas att lägga ut sitt ess på bordet. Det finns inga fler kort att dela ut och den som var sist att ta in från bordet var spelaren som spelade kungen. Därför får den här spelaren alla kort på bordet, A, 2, 3, 7, 8, 10 samt tillskriva sig en poäng för sistan.
Poängräkning
Varje spelare eller lag räknar sina poäng utifrån korten i sticken de tagit in. Det finns elva poäng i varje spelomgång (eventuella tabbar ej inräknade):
- Flest antal spader (2 poäng)
- Flest antal kort (1 poäng)
- Stora Kasino som är ruter 10 (2 poäng)
- Lilla Kasino som är spader 2 (1 poäng)
- Ess (1 poäng styck)
- Tabbe som innebär att man rensar alla kort på bordet (1 poäng)
- Sistan som är den som tar in kort sist (1 poäng)
Om det är två eller fler spelare som har lika många spader eller lika många kort överlag så får ingen spelare poäng för dessa.
Om två eller flera spelare står på samma högstapoäng räknar man därefter antalet spaderkort för att kora en vinnare. Flest spaderkort vinner.
Taktik
Det är generellt en bra idé att aldrig lägga ut poängkort i onödan. Saka inte en spader om du kan saka ett annat kort. Ska man saka kort är det också smart att saka något man vet att det redan gått minst ett kort av. Om du vet att en spelare tog in en 8 från bordet med en 8 på handen och du ska saka ett kort och har en 8 på handen så är det ett bra kort att saka eftersom det bara finns ett sådant kvar i leken och sannolikt inte kommer hjälpa någon annan.
Har man en tvåa på handen som inte är spader två så är den bra att hålla på då en motståndare som eventuellt sitter på lillan kanske tvingas att saka den och du kan då plocka upp den direkt. Samma sak gäller storan.
Spelaren väljer själv vilket eller vilka kort denne vill ta. Man behöver inte ta alla kort som man har möjlighet att ta om man kan se en taktisk fördel med att lämna ett, eller flera kort kvar på bordet.
För att bli duktig på kasino så måste man lära sig vilka kort man ska satsa på att ta in och vilka man ska saka.
Exempel O. Det ligger Q, 9, 7 och 2 på bordet. Spelaren har både Q och 9 på handen. Eftersom flest spader ger två poäng och flest kort bara ett poäng så kan det här vara smartare att ta Q från bordet än att ta de tre korten med hjälp av nian.
Exempel P. På bordet ligger 2, 3, 4 och en kung. Spelaren har 2 (lillan) och 9 på handen. Här kan det vara värt att ta 2, 3 och 4 med nian på handen istället för att ta 2 med lillan. Eftersom det första spelet ger tre spader och fyra kort ökar chanserna för att få både mest kort och mest spader vilket tillsammans ger tre poäng. Det är en avvägningsfråga och beror på hur många spelomgångar som är kvar och hur spelomgångarna sett ut tidigare.
Exempel Q. Tre spelare är med och spelar. En spelare har 10 och 10 på handen och på bordet ligger 2, 5, 8, D. Om de andra två spelarna redan agerat så kan vår spelare i exemplet vara ganska säker på att det varken finns en tia eller en dam i de andra spelarnas händer. Istället för att ta 8+2 med 10 (storan) så kan vår spelare i det här fallet lägga ut sin 10 och vänta till nästa omgång och då ta in 8+2 och 10 med 10 (storan) och på så sätt ge sig själv ett extra kort och en extra spader. Den här typen av taktiker bör användas med försiktighet och när man är säker på att motståndarna inte sitter på något kort som kan sabba planen.
Exempel R. På bordet ligger 3, 5, 7, Q och spelaren har Q på handen. I det här fallet kan spelaren välja att bara ta Q på bordet med sin Q på handen, och lämna kvar 3, 5, 7, trots att man egentligen kan ta 5+7 också. Misstänker man att nästa spelare har en 3 på handen kan man då alltså välja att lämna damen, eller 5 och 7 för att förhindra att nästa spelare får en tabbe med sin trea.
Variationer
Det förekommer allt från små regelavvikelser till distinkta skillnader i kasino-reglerna. Ofta när reglerna skiljer sig åt markant är det en fråga om lokala varianter eller utbyggda regler för att göra spelet mer intressant. Den svenska varianten av kasino är naturligtvis avvikande sett utifrån ett annat land där man spelar på ett annat sätt. Svensk kasino kallas ofta i andra länder för Royal Casino.
Det finns väldigt många olika varianter av kasino och det är inte möjligt att täcka alla, men nedan är ett par olika vanliga varianter beskrivna.
- Kasino med överspader
- En vanlig variant är att man spelar med så kallad överspader. Kasino med överspader innebär en annan poängräkning för tagna spaderkort. För att få poäng för spaderkort när man spelar med överspader måste man ha tagit minst sju stycken spader. Man får nämligen en poäng för varje spaderkort i raden efter sex tagna spaderkort. Om man har tagit åtta spader innebär det alltså två poäng och har man tagit tio spader så får man alltså fyra poäng. Har man tagit fem spader får man inget poäng. När man spelar kasino med överspader spelare man oftast till 21 poäng.
- Två kortlekar
- Ibland spelas kasino med två kortlekar, dvs. 104 kort istället för 52 kort. Om man spelar med två kortlekar är det en god idé att använda kortlekar med samma baksida.
- Alternativ poängräkning
- En annan vanlig variant är att man spelar till 21 poäng eller mer. Så spelas kasino ofta i andra länder. Om två spelare når över 21 i samma omgång vinner den som har flest poäng. Om två eller fler spelare har lika många poäng och ingen vinnare kan koras spelas ytterligare en omgång. Det finns också de som spelar till 11 poäng, medan andra spelar till hela 50 poäng.
Kasino i Finland
Kasino i Finland påminner skarpt om Kasino i Sverige. I Finland spelar man oftast med två spelare, men man kan även vara 3-4 spelare.
- Kungar är värda 13, damer 12, knektar 11 och 2-10 har sina numeriska värden
- Ess är värt 1 på bordet och 14 på hand. Ett ess kan därför inte ta ett ess
- 2 (lilla Kasino) har värdet 2 på bordet, men spelat från handen är det värt 15
- 10 (stora Kasino) har värdet 10 på bordet, men spelat från handen är det värt 16
Poängräkningen är som följer:
- Flest kort get 1 poäng (inga poäng tilldelas vid oavgjort i antal kort)
- Flest spader ger 2 poäng (delas om det är två som har lika många vid 3- eller 4-handsspel)
- 2 (lilla Kasino) är värt ett poäng
- 10 (stora Kasino) är värt två poäng
Detta innebär att det finns 10 poäng att hämta under varje hand (såvida inte det blir oavgjort). Till skillnad från Kasino i Sverige så finns det ingen sistan i den finska varianten. Man får en extra poäng för varje tabbe som i Finland kallas för mökki och markeras under spelet genom att vända upp ett kort bland spelarens hög av tagna kort. Om alla spelare (eller lag) har en tagit en tabbe tar dessa ut varandra. Detta kan påverka slutskedet av spelet.
I kasino i Finland får man inga poäng när given delar ut de sista fyra korten till spelarna. Om en spelare har 10 poäng eller mer får man inga fler poäng för tabbar.
Det är först till 16 som gäller även i kasino i Finland. Poäng för Ess, lilla Kasino, Stora Kasino ges direkt under pågående spel och det är möjligt att ett spel kan avbrytas mitt under en omgång om någon når 16 poäng eller mer. Poäng för antal kort eller spader får man dock inte tillskriva sig under pågående spel. Om två eller fler spelare skulle hamna på samma poäng avgörs det i ordningen: ess, lilla Kasino och stora Kasino, spader och slutligen antal kort.